HISTORIA

Området kring Mensträsk och Malån har troligen använts av jägare och fiskarfolk sedan långt tillbaka.
Sjöarna Mensträsket och Grundträsket hade en naturlig förbindelse med Bottenviken genom Malån och Skellefteälven. Troligen fanns det gott om fisk i alla dessa vatten. Under 1500-talet beskattades fisket i s.k. "Fjellsjöar" av dåvarande kungen Gustaf Eriksson Wasa.
T.ex. fiskade år 1554 bonden Nils Hermansson från Skråmträsk och Jon Persson Långträsk i "Mäns-tresk" och "Grunnetresk". Fångsten blev 190 kg gädda och abborre
.

Några viktiga årtal

Byns historia börjar år 1777, när Olof Jonsson med hustru Margareta Eriksdotter och deras fem barn flyttar till Mensträsk från Norsjö. Med kom också Olofs yngre bror Jon.


Vid Kvarnbäcken, som är Mensträskets utflöde,  byggdes en kvarn år 1866 .  På 1870-talet  uppfördes en ramsåg. Dessa drevs med vattenkraft och genom  en dammanläggning reglerades vattnet efter behov. Nu kunde alla mala sitt mjöl och såga sitt timmer.

1890-1900 byggdes militärvägen som passerar byavägens början. Byborna bröt en egen byaväg till militärvägen. På så sätt blev det lättare att nå andra byar.

 Vid sekelskiftet 1800-1900 fanns här 8 gårdar.

Åren 1905-1908 startades ett stort utdikningsprojekt. Myr och våtmarker runt sjöns norra sida skulle torrläggas för att utvinna mer odlingsbar mark. Byborna skred till verket med spade och handkraft. Efter ca 20 år var det färdigt, med en hel del nya markodlingar som gav goda skördar. Speciellt havre växte bra i den svarta myllan.

Första telefonen i byn installerades omkring 1917-18. Den fanns hos Zakris Eriksson och blev så småningom byns telefonväxel.

1942 fick byn el.

 

Affärer

Oskar Lundgren, "Barjarn", hade från1885 till någon gång på 20-talet en affär. Han hade inte så stort lager, men väl  socker, salt, amerikanskt fläsk m.m.

Handlare Wallin från Norsjö öppnade runt sekelskiftet en filial. Anna Eriksson skötte försäljningen av dagligvaror. Hon köpte också in tjära från traktens tjärdalsbrännare.

Kooperativa öppnade ca 1922 en filial (nuvarande Berth-Olof Brännströms sommarbostad). Ny butik byggdes och öppnades ca 1947. Den byggdes om  till snabbköp i början av 1960-talet men lades ned 1964. Gösta Burvall var föreståndare i många år.
 
Frans Berglund, "Backa-Frans",  byggde ett hus och hade lanthandel 1930-35.

Sverker Dahlbäck drev  lanthandel 1942-50. Sixten och Beda Ståhl köpte rörelsen som de innehade till 1956.

1947 startade Karl-Gottfrid Johansson och Märta Brännström Mensträsk konfektionsaffär.
De sålde b.l.a. skjortor, tyg, underkläder och godis m.m  Affären lades ned ca 1970.

1946-52 bedrev  Ebba Bask kioskrörelse. Hon var också ombud för tipstjänst.

Dessförinnan, 1944-46, hade Gertrud och Lennart Vidmark en kioskrörelse.

Sixten Molin började med försäljning av bensin, olja och tillbehör i mitten av 40- talet. 1950 övertog  Lennart Edström bensinmacken och den övriga försäljningen. Bensinstationen  lades ned 1973.  

Bensinmacken och Konsum i början av 50-talet.

 

Droskägare

I  början av 1920-talet  blev Zakris Eriksson droskägare. Men på grund av den tidens dåliga vägnät och att militärvägen inte motorplogades vintertid kom inte trafiken igång på allvar förrän efter några år.


Anselm Johansson i S.Mensträsk var nästa taxiägare. 1932 började han skjutsa folk på beställning. 1943 sålde Anselm taxin till Sixten Molin, som sökte och fick tillstånd att få skjutsa skolbarnen som bodde i byarna runt om. 1947-50 innehade Birger Åhman taxirörelsen.  Lennart Edström drev sedan företaget från 1950 till  1984.


Mensträsks första taxi


 


Åkeri

1935-70 hade Magnus Lindkvist ett lastbilsåkeri. Han utförde huvudsakligen  grus- och virkestransporter.
 


Verkstad

1948 började Torbjörn Bask sin tillverkning av knämatare  till borrmaskiner. 1952 flyttade han sitt företag till Norsjö.
 

 Bageri

1924 bedrev Svante och Hilma Nilsson ett bageri i en liten bagarstuga. De bakade såväl konditorivaror som "Svantekaka". När makarna flyttade från orten 1928 övertog  Svantes syster Hilma bageriet.1930  byggde hon och maken Karl Eriksson  ett hus med både bageri och café. De drev rörelsen i nästan 20 år. Även Karl och Hilma bakade spisbröd, "Karlers-kakun".
 

1946 kom Svante Nilsson med familj tillbaka till Mensträsk. De hyrde nedre våningen med bageridelen hos Karl och Hilma och fortsatte där med bagerirörelsen till 1947, då deras nya hus stod färdigt. Bakandet och caférörelsen fortsatte nu att drivas av Svante med sönernas hjälp.1952 övertog sonen Tage rörelsen. Han utökade och som mest arbetade tre bagare i bageriet.  Många gånger producerades upp till 1100-1200 st  "Svante-kakor" per dag. 1965 började Tage med ett annat jobb och bakningen blev en fritidssyssla.

 

Här är Tage med barnen Harriet och Per-Erik vid mjölbilen.


 

 

Posten

Första lantbrevbäraren var en man som kallades "Post-Ant". Han lämnade posten hos Bernhard From.

Omkring 1915 började  Anselm Norström från Maursele som lantbrevbärare. Han hämtade posten  på Sjöströms Cafe i Norsjö. Sedan  lämnade han det som skulle till Mensträsk hos Bernhard From. När Kooperativa togs i bruk 1920 lämnade han all post där, utom avlöningen till Bolidenanställda. Den  kom i kontanter, så det kunde röra sig om mycket pengar. 1932 slutade Anselm att köra post. Då hade nästan alla fått en egen postväska. Först med  turbil, därefter med buss.

1943 blev Mensträsk klassat som postombud och postutdelningen flyttades till  Bernhard Froms hus, troligen under år 1944. Första postföreståndaren var Berta From. Sigurd From övertog hennes tjänst och fortsatte fram till 1973, då Elsy Norström tog vid. Som kuriosa kan nämnas att Sigurd byggde om sitt hus fyra gånger innan han blev nöjd med postkontorets placering. Kort därefter stängdes posten och all utdelning skedde i postlådor. Postärenden fick skötas i Norsjövallen. 1979 blev det lantbrevbäring så nu går alla postärenden att sköta vid postlådan.

Sigurd From vid sin gula "Folka". Med den körde han ut posten.

    

     
Malmletning, linbana, gruva

Sökandet efter malm i området pågick intensivt under 1920-talet. År 1924 blottades den första malmen inom Mensträskområdet, den s.k. Yttre sjömalmen.

Linbanan (Kristineberg-Boliden) som till en del löpte över Mensträsket var ett gigantiskt byggnadsverk. Under sommaren 1942 arbetade ca 1300 man med uppbyggnaden, och naturligtvis var det en spännande tid för människorna på alla berörda platser. Anläggningen invigdes 1943. En av drivstationerna placerades i Mensträsk.

År 1987 lades linbanan ned, vad malmtransporter beträffar. Men redan 1989 väcktes delen Mensträsk-Örträsk till liv igen! Nu ombyggd för persontrafik, en turistisk sevärdhet med industrihistoria som bas: "Världens längsta linbana".     Världens längsta linbana
 

1945 byggdes en omfattande gruvanläggning på Bäckerudden, en halvö i Mensträsksjön. Malmen fanns under sjöbotten, men bl a på grund av problem med vattenförekomster i gruvan beslöt man redan år 1948 att den skulle läggas ned. Gruvlaven som ligger i direkt anslutning till linbanan, används idag som restaurang/konferenslokal: "Krogen i skogen"   

Till sist några viktiga händelser i lite senare tid

1983 installerades gatlyse i byn. Fastighetsägarna fick bidra med egna insatser för varje ljuspunkt.
Det var ett projekt som engagerade alla, och via flera arrangemang av Byaföreningen kunde kostnaderna nedbringas till en del. Jätteskönt att det blev ljust!!

1990 blev vår dittills illa medfarna byaväg förstärkt och belagd med oljegrus. Byaföreningen hade ända sedan 1987 fört fram ärendet hos kommunen. När sedan turisttrafiken tillkom -i och med persontrafiken vid linbanan - blev problemet akut! Många fordon dundrar fram genom vår lilla by under sommaren.
Så visst är det bra att vägen till sist blev belagd!


 

 

 

 

 


 

 

 





 

 

-